De Mänskliga rättigheterna
De Mänskliga Rättigheterna, som är en del av Folkrätten, är universella och gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter. Mänskliga rättigheter är något man har i egenskap av människa. De kan aldrig tas ifrån någon, men dessvärre förnekas människor dessa rättigheter.
Erfarenheterna från ohyggligheterna som utspelades under andra världskriget med folkmord och förföljelser ledde till en internationell förklaring om okränkbara fri- och rättigheter. I FN-stadgan från 1945 slås det fast att ett av världsorganisationens syften är att främja de Mänskliga Rättigheterna och att samtliga medlemsstater är förpliktade att respektera dessa fri- och rättigheter. 1948 antogs den Allmänna förklaringen om de Mänskliga Rättigheterna som sedan dess betraktats som en grundläggande rättighetskatalog på området. Förklaringen antogs ”som en gemensam riktlinje för alla folk och alla nationer”.
Bland artiklarna återfinns bestämmelser om:
- Rätten till liv, frihet och personlig säkerhet
- Förbud mot slaveri och träldom
- Förbud mot tortyr och grym, omänsklig eller förnedrande behandling
- Likhet inför lagen
- Förbud mot godtyckliga frihetsberövanden
- Rätten till skydd av privatliv och korrespondens
- Rätten till personlig rörelsefrihet
- Rätten till egendom
- Rätten till religionsfrihet
- Åsiktsfrihet och yttrandefrihet samt rätten till förenings- och församlingsfrihet
- Rätten till hälsovård och utbildning
Länk till FN:s allmänna förklaring om de Mänskliga Rättigheterna i sin helhet.